PÅ ANDRA SIDAN BERGET

Taffelberget reser sig högt, som en definitiv gräns mellan de välbärgade vita kvarteren i Camps Bay och Clifton och de gamla ”townshipen” och kåkstäderna som sträcker sig långt ut till horisonten. Från luften avslöjas bostadsområdenas regelbundna och identiska former, skapades på Apartheidtiden. De klara tonerna från en gitarr för oss genom luften, längre och längre bort. Det är stilla för ett ögonblick. Vi hör fåglarna omkring oss. Sen faller vi ner till bruset från motorvägarna och de livligt trafikerade gatorna. Frieda är en av tolv syskon i ett hem som starkt påverkats av det sociala och ekonomiska läget i dagens Sydafrika. Några av Friedas systrar och bröder lever på gatan eller sitter i fängelse. Frieda talar om sin mamma och skrattar. Hon har tolv barn och jag är den tionde. Fråga mig inte hur hon klarade det, men på något sätt lyckades hon. Nu är hon ett av Guds barn. Hon dricker inte längre.
När Frieda var tretton år gammal rymde hon hemifrån för att slå sig ihop med sin syster Ronnie, som redan levde på Kapstadens gator. Frieda introducerades snart till droger och en mycket våldsam livsstil. Flera av deras nära vänner har dödats i gatuslagsmål. Friedas pojkvän Boeta dog bara 22 år gammal. I sex års tid levde Frieda detta liv och kämpade hårt för att överleva.
Detta är en berättelse om det sociala arvet, ett utforskande av hur detta formar oss och färgar vår syn på världen och oss själva. Genom vår relation som växt under fem år speglas det som skiljer oss åt och det som förenar.